Arrendator betydelse
Ordet arrendator betyder en person som hyr mark eller fastighet av en ägare för att bedriva jordbruk eller annan verksamhet på den hyrda marken.
Exempel på användning
- Arrendatorn hade ansvar för skötseln av gården.
- Den nya arrendatorn planerade att odla ekologiska grönsaker.
- Arrendatorn hade en långsiktig hyresavtal för marken.
- Arrendatorn ansvarade för att betala arrendeavgiften i tid.
- Arrendatorn hade en vision om att starta en självhushållning på gården.
- Arrendatorn och markägaren kom överens om villkoren i arrendeavtalet.
- Arrendatorn hade byggt upp en lönsam verksamhet på gården.
- Arrendatorn arbetade hårt för att förbättra markens bördighet.
- Arrendatorn hade investerat i moderna redskap för jordbruket.
- Arrendatorn njöt av det lugna livet på landsbygden.
Synonymer
- Hyresgäst
- Pantlånare
- Upplåtare
- Arrendator
- Förpantare
Antonymer
- Uthyrare
- Hyresvärd
- Fastighetsägare
Etymologi
Ordet arrendator kommer från det latinska ordet arrendare som betyder att hyra ut. I svensk språkbruk syftar arrendator på en person som hyr mark av en fastighetsägare för att bedriva jordbruk eller annan verksamhet. En arrendator betalar vanligtvis en årlig arrendeavgift till fastighetsägaren i utbyte mot rätten att använda marken för sin verksamhet.
Ibidem • Risbastu • Flank • Pimpinett • Oskuld • Dressera • Farao • Amulett • Cyklop •