Debil betydelse

Ordet debil är ett föråldrat och ibland förolämpande ord på svenska som vanligtvis betyder att någon bedöms som svagsint eller efterbliven. Det används inte längre på ett respektfullt sätt att beskriva personer med intellektuella eller psykiska funktionsnedsättningar. Det är viktigt att använda mer respektfulla och korrekta termer när man pratar om människor med funktionsnedsättningar.

Exempel på användning

• Debil person är en person som saknar intelligens eller förstånd.
• Det är viktigt att inte använda ordet debil som en nedlåtande beskrivning.
• Att kalla någon debil är respektlöst och kränkande.
• Det finns många andra sätt att beskriva någons beteende utan att använda ordet debil.
• Personer med intellektuella funktionsnedsättningar ska inte kallas debila.
• Ord som debil har en negativ konnotation och bör undvikas i allmänna sammanhang.
• Det är viktigt att vara medveten om vilka ord man använder och hur de kan påverka andra.
• Att använda ord som debil förstärker stereotyper och fördomar mot vissa grupper i samhället.
• Det är mer respektfullt att använda neutrala och sakliga beskrivningar istället för att använda nedlåtande ord som debil.
• Genom att vara medveten om sitt språkval kan vi bidra till ett mer inkluderande och respektfullt samhälle.

Synonymer

• Lättstörd
• Svagbegåvad
• Obegåvad
• Dum
• Korkad

Antonymer

• Smart – Dum
• Stark – Svag
• Frisk – Sjuk
• Snabb – Långsam

Etymologi

Ordet debil härstammar från latinets debilis, som betyder svag eller klen. I svensk användning beskriver debil någon som är svag, klen eller lider av en intellektuell eller fysisk svaghet. Det används oftast på ett nedlåtande sätt och kan betraktas som opassande eller kränkande att använda om personer med funktionsnedsättningar. Det är viktigt att vara medveten om att ordets historia och användning kan vara känslig för vissa grupper och att vara respektfull i sitt språkbruk.

Framgent • Avoghet • Orakel • Klarhet • Imponerande • Pryda • Grandios • Idiom • Dundra •