Honk betydelse

Ordet honk på svenska kan betyda ett högt ljud som en bilhorn eller en andljud som en gås gör. Det kan också användas informellt för att beskriva något som är dåligt eller opålitligt. Till exempel: Den där bilen låter som en honk eller Den nya restaurangen var en riktig honk.

Exempel på användning

• Honken är ett viktigt fåglaljud i naturen.
• Jag hörde en hög honk när jag gick förbi dammen.
• Honken från bilen väckte grannarna tidigt på morgonen.
• Honkade ljudet från lastbilen ekade genom gatorna.
• Honken från båtens tut signalerade att den var på väg in i hamnen.
• Han imiterade fågelns honkljud för att locka till sig uppmärksamhet.
• Honken från trakterna har en distinkt klang.
• Ändernas honkande tillsammans bildade en melodisk symfoni.
• Honkljudet från den stora svanen hördes över hela sjön.
• Barnen skrattade åt ankornas lustiga honkande.

Synonymer

• tuta
• vissla
• pipa
• signalera
• tjuta

Antonymer

• Tutta
• Pipa
• Tuta
• Larma
• Klaxonera

Etymologi

Ordet honk härstammar från det fornnordiska ordet honkr, som betyder en hög, skrikande ljud som produceras av fåglar som gäss eller änder. I modern svenska används ordet honk ofta för att beskriva det långa, lågfrekventa ljudet som produceras av fordon som bilar eller lastbilar när de tutar.

Melis • Malproper • Gry • Trafikplats • Emfas • Stamma • Innerligt • Pejorativ • Lukrativ • Maktmissbruk •