Kanna betydelse

Ordet kanna på svenska kan ha olika betydelser beroende på sammanhanget. Vanligtvis används ordet kanna för att beskriva en behållare med handtag, exempelvis en tekanna eller en vattenkanna. Ordet kan också användas för att beskriva en känsla av att förstå eller uppleva något, exempelvis att känna sig glad eller att känna smärta. “Kanna” kan även hänvisa till en måttenhet för vätska i vissa dialekter.

Exempel på användning

• En kanna vatten är perfekt att ha med på picknicken.
• Jag köpte en ny kanna för att kunna brygga mitt eget kaffe.
• Ibland blir jag trött på att dricka ur samma kanna hela tiden.
• Kannan på kaffebryggaren är trasig och måste ersättas.
• Vi serverade saft ur en vacker kristallkanna på festen.
• Det finns en stor kanna med blommor på trappan utanför huset.
• Min mormor hade en gammal kanna som hon använde till te.
• Kannan med bensin räcker inte till hela resan, vi måste tanka.
• Jag glömde fylla på kannan med mjölk, så det är tomt nu.
• Det är viktigt att hålla reda på var kannorna med giftiga ämnen förvaras.

Synonymer

• Kärl
• Kärla
• Balja
• Gefär
• Kärlig
• Behållare
• Burk
• Flaska

Antonymer

• Glas
• Mugg
• Hink
• Bägare
• Kopp

Etymologi

Ordet kanna kommer från fornsvenskans kando, som i sin tur har sitt ursprung från fornsvenskans kanna eller kǫnd och det fornfrisiska ordet kanna. Ursprunget till ordet är osäkert, men det kan möjligen härledas till det fornsvenska ordet för kärl eller behållare. Kanna används i dagens svenska språk främst för att beskriva en behållare för vätska, som vanligtvis har ett handtag och en pip för att hälla.

Advokat • Regnmoln • Saracen • Gedigen • Svulstig • Storpamp • Busstreck • Hynda •